söndag 20 februari 2011

Bedragen / Betrayed


Bedragen är skriven av Lyndsey Harris, och liknar faktiskt ingen berättelse jag någonsin läst tidigare. Det är en verklig berättelse skriven av modern till en flicka som i boken kallas Sarah. Sarah Harris är en helt normal flicka, men när hon är sex år så förändras allt. Sarah börjar klippa och skära sönder familjens ägodelar, försöker förgifta sina vänner och familj, stjäl och ljuger oupphörligt. Det hela urartar tills Sarah inte längre är välkommen i skolan eller hos sina vänner - alla är för rädda för vad hon kan göra. Lyndsey får ingen hjälp av varken skolan, socialen eller barnpsykiatrin, och hon blir allt mer förtvivlad över situationen. Den enda hon har att vända sig till är sin man och sin bästa vän. Men en dag kommer telefonsamtalet som förändrar allt.

Jag har läst många hemska böcker om barn som lever hemska liv och blir utsatta för grymma saker. Men den här boken var extremt jobbig att läsa, vissa sidor skummade jag faktiskt. Det sämsta med boken är faktiskt att baksidan avslöjar alldeles alldeles för mycket, mycket mer än vad jag skrivit om boken här ovan. Det förstör läsupplevelsen väldigt mycket så om du kan låta bli - läs inte på baksidan! Det är väldigt irriterande. I övrigt är boken väldigt bra och den liknar som sagt ingen jag tidigare läst, men man blir otroligt frustrerad på Lyndsey som känns outhärdligt jobbig och naiv genom hela boken. Jag rekommenderar den i alla fall definitivt. Den får 3.5 cupcakes av 5 möjliga.

Det fördolda


Det fördolda är skrivet av Mikael Hjorth och Hans Rosenfeldt. Det är den första boken i en serie om kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Sebastian Bergman är en riktig skithög som är expert på att stöta bort alla människor som försöker komma honom nära, utom när det gäller att få dem i säng för en natt. Av en tillfällighet hamnar han i utredningen om sextonårige Roger, som hittats i ett kärr norr om Stockholm med hjärtat utslitet ur kroppen. Är det ett ritualmord, eller är det något annat som ligger bakom?

Den här boken var riktigt bra, välskriven och fängslande. Det är ganska irriterande att läsa en bok där huvudpersonen är såpass vidrig som Sebastian Bergman, men historien är riktigt bra och i alla fall för mig oförutsägbar. Ny information släpps i precis lagom tempo så jag inte kan lista ut vem mördaren är i förväg, vilket är lite för lätt i vissa kriminalromaner. Jag kommer definitivt att läsa uppföljningen på denna bok och jag rekommenderar den till andra som uppskattar en riktigt bra deckare. Den får 3.5 skogshallon av 5 möjliga.

I ondskans spår/ Aftermath


I ondskans spår är skriven av Peter Robinson, och är en riktigt klassisk kriminalroman. Vad som verkar vara ett vanligt familjegräl visar sig vara något mycket värre. Hemma hos Lucy Payne och hennes make Terrence finner man början till lösningen på ett flertal unga flickors försvinnanden, men svaret kanske inte är så enkelt som man först tror. Överkommissarier Alan Banks och hans kollegor börjar gräva i historien och upptäcker fler och fler mörka hemligheter...

Den här boken var en bra deckare med den obligatoriska buttra polisen som förstås har minst lika mycket problem i sina privata relationer som han har med att lösa sina fall. Det ingår även en profilerare vilket jag uppskattar i böcker, då blir det lite mer fokus på psykologiska processer hos mördaren och offren, och inte bara det vanliga rabblandet av blodanalyser och fingeravtryck som jag lätt blir uttråkad av. Det är kul att se på CSI, inte lika kul att läsa om det, enligt mig. Boken var inte exceptionell på nåt sätt och den kommer nog att försvinna ur mitt minne ganska snabbt, men den var absolut välskriven och med en bra historia. Den är helt klart läsvärd. Den får 2.5 popcorn av 5 möjliga.

På Y-fronten intet nytt


...eller jakten på den nya mansrollen, heter Peter Erikssons bok som handlar om just mansrollen. Hur går det ihop att män har sämre betyg men högre lön än kvinnor? Varför är de flesta män mer rädda för bögar än för att råka ut för en bilolycka? Är manligheten i kris?

Det här är bara några av de frågor som diskuteras på hundratals olika sätt, och som Peter Eriksson försöker besvara på det allra bästa sättet: ett jävligt roligt sätt. Den här boken är jättesmart, välskriven, grymt rolig, och den ger aha-upplevelser i varje kapitel. Det här är den sortens bok som jag läste ut på rekordfart samtidigt som jag försökte lägga ifrån mig den så mycket som möjligt för att den inte skulle ta slut så himla fort. Jag rekommenderar verkligen den här boken för både kvinnor, män, och allt däremellan oavsett om man tror att manligheten är i kris eller ej, och jag kommer definitivt att läsa om den nån gång. Följande citat från sidan 48 i boken säger ganska mycket om tonen i boken:

Historiskt sett har kvinnor ofta tagit över mannens sysslor i tider av krig, med lyckat resultat. Nu bryr de sig inte längre om att vänta på att det ska bli krig. I dag ser vi kvinnor som är domare, biskopar, presidenter, elitsoldater och självmordsbombare. De boxas, flyger rymdskyttel, leder multinationella företag, jagar vilda djur, försummar familjen, tittar på Sportextra, rånar och mördar, kollar vad det var som lät på nedervåningen mitt i natten, försörjer sin man, kör för fort, bär ner tunga kartonger från vinden, tar bort spindlar från badrummet, drar hem one night stands (och struntar i att ringa dem sen), torterar krigsfångar - ja, allt det där som män brukar göra. Utom att få för tidig utlösning.

Den här boken var helt enkelt kanonbra, och den får 5 speedos av 5 möjliga. Läs den!

tisdag 18 januari 2011

Hypnotisören / Paganinikontraktet



Hypnotisören och Paganinikontraktet är skrivna av Lars Kepler. Anledningen till att de får samma recension är att jag tycker att det positiva och det negativa är ungefär samma med båda böckerna. Hypnotisören handlar om en hypnotisör som lovat att aldrig nånsin hypnotisera någon igen, vars som blir kidnappad. Varför vill han inte hypnotisera, och har sonens försvinnande något med det att göra? Paganinikontraktet är lite gormigare att förklara utan att avslöja för mycket, men det handlar i alla fall om vapenhandel och två människor som blir förföljda av en okänd person som vill mörda dem, och om vad ett Paganinikontrakt faktiskt är för något.

Att läsa dessa böcker var väldigt speciellt, lite som att läsa en actionfilm. De var verkligen inte tråkiga, snarare tvärtom. Det hände faktiskt för mycket. Det blev lite väl otroligt, lite väl utspårat, lite väl mycket på samma gång. Det kändes inte helt trovärdigt för mig, och det var också såna typer av händelser som passar bättre i en film men som inte riktigt gör sig rättvisa i en bok. Som explosion efter explosion efter krasch, och såna saker. Personerna i böckerna kändes också ganska färglösa och inte så trovärdiga. Båda de här böckerna var, för mig, för mycket av det goda. Eller det onda, rättare sagt. Men de var aldrig tråkiga och jag var ändå hela tiden nyfiken på hur de skulle sluta. De får därför 3 räkcocktails av 5 möjliga.

lördag 8 januari 2011

Still


Still är skriven av Hassan Loo Sattarvandi. Det här är en sån bok som får mig att undra: får vem som helst skriva en bok? Boken handlar om några killar som driver omkring och röker på och har allmänt tråkigt. Vad som händer sedan vet jag faktiskt inte, men andra recensioner jag läst avslöjar att det inte är så himla mycket. Nej, jag orkade inte läsa ut den här boken, inte ens nästan. För det första var språket så irriterande att jag nästan fick krupp. Det. Finns. Inga. Punkter. Inga. Punkter! Boken är bara ett oändligt oengagerande rabblande som aldrig verkar ta slut, och jag tycker faktiskt att livet är för kort för att slösas på sånt. Så om någon har läst den här boken, avslöja gärna slutet för mig, gärna med en kort notis om vad bokens poäng är. För jag har faktiskt ingen aning. Boken får noll pitabröd av fem möjliga. Punkt och slut.

lördag 18 december 2010

Sanningen om diamanter / The Truth About Diamonds


Den här bloggen har fått ligga på is ett tag men nu är jag hemma med näsan i böckerna igen. För att ha nåt att fördriva en seg tågresa med lånade jag den här boken av min kära vän Jossie. Den är skriven av Nicole Richie, och Nicole är även med i boken, men det är inte hon som är huvudpersonen. Och inte nog med det, huvudpersonen Chloe Parker är påhittad. Det gjorde mig väldigt förvirrad och jag var tvungen att googla mig fram till sanningen, men så är det alltså. Karaktärerna i boken är påhittade men även Nicole har en framträdande roll, och vissa andra karaktärer är nog i själva verket riktiga människor...tror jag. Ja, hur som helst så har jag aldrig läst en bok med den formen förut så det var intressant.

Boken handlar i alla fall om Chloe Parker, vars liv är löst baserat på Nicoles, och hennes liv som en av Hollywoods unga elit, med allt vad det innebär av festande, slagsmål, droger och paparazzi. Boken var helt okej och den fördrev absolut en seg tågresa, men förutom blandningen mellan sanning och fiction var den inget särskilt märkvärdigt. Den får 2 champagneflaskor av 5 möjliga.