Champagneflickan - en svensk strippa berättar

Champagneflickan är skriven av Caroline L Jensen, och den handlar om hennes tid som strippa i Köpenhamn, och hur det kom sig att hon alls gick från juridikstudent till strippbranschen. Det hela började faktiskt med en lägenhetsbrand. Hennes lägenhet brann ner och hon hade ingen hemförsäkring. Soc vägrade hjälpa henne eftersom hon inte hade hemförsäkring och därmed fick skylla sig själv, och hon var som sagt fattig student med dåligt betalt extrajobb. Vad göra? Att strippa verkade vara den perfekta lösningen med tanke på att Caroline av naturen var utrustad med både exhibitionistiska drag och stora meloner, och Köpenhamn verkade vara det perfekta stället eftersom betalningen var bättre och lagarna var generösare.

Boken ger en väldigt intressant och ärlig inblick i strippvärlden, och den är ganska positivt vinklad vilket jag gillar. Det är ingen snyfthistoria om en tjej som mår skit och låter sig bli utnyttjad för att hon inte vet om något annat. Det är en historia om en tjej som hamnar i en knepig sits och gör det bästa av den. Om något är det männen som blir utnyttjade, hur man kan betala flera tusen kronor för en flaska skumpa, att se en tjej vicka på röven och höra falska komplimanger övergår mitt förstånd, men så är det. Om något så får den här boken mig att känna att fan vilket dåligt beslut att sitta här och läsa dammiga böcker och skriva trista tentor, när man kunde ha skakat sina meloner och håvat in tusentals lättförtjänta skattefria pengar på korkade killar.
Den här boken rekommenderas verkligen! Den får 4 strippstänger av 5 möjliga.

Kom närmare / Come Closer

I Kom närmare, skriven av Sara Gran, får vi följa huvudpersonen Amanda, som verkar ha ett perfekt liv: bra karriär, bra karl, bra lägenhet. Bortsett från den lilla detaljen att hon verkar vara besatt av en demon. Det börjar med små små tecken; hon hör knackningar i väggarna, hon glömmer bort saker hon gjort och gör saker hon aldrig trodde hon skulle göra, som att trycka in ciggen i benet på sin man. Saker och ting blir värre och värre, och Sara börjar förlora kontrollen över sig själv.

Det låter väl bra, eller hur? Jag hade höga förväntningar på den här boken men tyvärr blev jag besviken. Den var bäst i början men sen gick det utför och spårade ur ganska mycket, och det småläskiga försvann. Som tur är så är det en väldigt kort bok, så den var inte särskilt tung att komma igenom. Tyvärr är det en av dessa böcker jag kommer att glömma inom kort. Den får 2 risbollar av 5 möjliga.

Dagen min dotter blev galen / Hurry Down Sunshine

Michael Greenberg har skrivit den här boken som handlar om när hans 15åriga dotter Sally drabbades av en psykos. Det första som slår en med den här boken är förstås titeln, som är vidrig enligt mig, och jag tvivlar på att Greenberg skulle ha tyckt om den. Originaltiteln Hurry Down Sunshine är definitivt mer sympatisk men ger troligtvis färre läsare. Även omslaget på boken får en verkligen att känna att wow, nu ska man läsa om en helt galen brud, vilket känns lite trist och stereotypt.

Perspektivet i boken är ju en pappas perspektiv på sin dotters psykiska sjukdom vilket är väldigt intressant att läsa men den går inte lite för ytligt på själva psykiatribiten för min del. Fokus i boken är på hur familjen tacklar sjukdomen, hur de upplevde Sallys vistelse på psykiatrisk vårdavdelning och hur det gick för henne sen. Jag hade gärna velat läsa lite mer om vilka behandlingar Sally fick och lite mer från hennes synvinkel, men det är ju inte hon som är författaren. Allt som allt blev jag lite besviken, boken var inte så jättefängslande som jag trodde den skulle vara med tanke på ämnet. Men är man intresserad av att läsa om psykiska sjukdomar är den definitivt läsvärd. Den får 3 pommes frites av 5 möjliga.

Vulkanutbrott och istider

Vanna Beckman och Tom Fahlén har skrivit en riktigt bra bok, som handlar om bipolär sjukdom. Korta texter om sjukdomen varvas med personers egna berättelser om hur det är att leva med bipolär sjukdom. Jag tyckte väldigt mycket om den här boken (jag har läst många bra böcker på sista tiden!) av flera skäl. Dels är den lagom lång och lagom svår, jag tror att de flesta som läser den kan ta till sig den och bli fängslade av hur det är att vara fångad i en stormvind av manier och depressioner. Berättelserna är mer händelserika än de mest fantasifulla av skönlitterära historier. Den har även ett huvudsakligen positivt budskap som understryks av personernas egna berättelser. Om det finns ett budskap så är det nog att det går att leva ett bra liv trots en psykisk sjukdom, och jag gillar verkligen såna berättelser och jag tror att de behövs. Boken får 3.5 lyckokakor av 5 möjliga.

Döden skall du tåla

Denna bok är skriven av Karin Fossum, Norges okrönta deckardrottning som även är väldigt poppis här i Sverige. Fossums böcker brukar vara mer oförutsägbara och med mer intressanta vändningar och vinklingar än andra deckare, och det gällde även för den här berättelsen. Medan två föräldrar äter middag häller någon blod i barnvagnen där deras baby sover middag. En kvinna läser sin egen dödsannons och en man öppnar dörren för likbilen som är på besök för att hämta honom själv. En hel stad hålls i skräck av någons hemska spratt. Kommer nästa bus att bli ett med dödlig utgång? Jag läste klart den här boken på ett litet kick, den är både välskriven och fängslande. Kommissarien som utreder de hemska hyssen är en ganska stereotyp medelålders man med krångel i privatlivet, ungefär som de flesta poliser brukar vara i kriminalromaner men det är nog det enda som är förutsägbart i boken. Jag rekommenderar den till alla som vill läsa en lite annorlunda och inte särskilt svårtuggad deckare såhär i slutet av semestertider. Den får 3.5 munkar av 5 möjliga.

Sense and Sensibility

Sense and Sensibility är skriven av Jane Austen och heter på svenska Förnuft och Känsla. Boken publicerades första gången 1811 och har alltså några år på nacken. Och det märks verkligen när man läser den. Jag skojar inte när jag säger att det tagit mig säkert ett år att tröska igenom den, jag har bara läst några sidor åt gången. Det beror dels på att språket är gammalmodig engelska vilket gör att det tar lite extra tid att fatta vad man läser, dels på att historien är ganska invecklad i all sin enkelhet. Med det menar jag att det inte händer så mycket på varje sida, historien förs ganska långsamt framåt. Och plötsligt har det hänt nåt viktigt men man missar det helt för den viktiga händelsen drunknar lite i alla beskrivningar.

Jag gav mig fan på att läsa klart den här boken och nu har jag gjort det. Historien är egentligen ganska bra men på engelska blir den väldigt tungläst. Vill man läsa en gammal klassiker så rekommenderar jag istället Jane Eyre av Charlotte Brontë, eller Stolthet och Fördom som är skriven av Jane Austen. Det är svårt att gradera en sån här bok men jag tycker den är för tungrodd och att det finns bättre böcker att lägga sin tid på, därför får den här 2 hjortstekar av 5 möjliga.

Udda

Udda är skriven av Sara Lövestam, mest känd för sina krönikor i QX och hennes fantastiska blogg Brudens blogg om brudar, som numera även finns utgiven som bok. Udda är Lövestams första skönlitterära bok och jag har redan läst den en gång förut, när den var med och tävlade i Bok-SM, vilket den faktiskt vann. Udda är en enormt bra historia, ett triangeldrama av bästa sort. Martin har massor av beundrarinnor men han drömmer om någonting annat, något som nästan känns förbjudet. Paula vill helst sitta instängd i sitt rum med sina bandinspelningar av partikelverb. Lelle älskar kvinnor och vill gärna ha dem som choklad - nåt att njuta av när andan faller på. Dessa tre personers historia vävs samman på ett spännande sätt och jag läste ut boken på ett par dagar - även andra gången. Definitivt nånting att ha med sig i strandbagen, om nu solen behagar komma tillbaka! Den får 4 Solero av 5 möjliga.